Om mig

Sara Frenning - Horseconnection

OM MIG

Jag heter Sara Frenning och har så länge jag kan minnas varit förlorad i hästarnas fantastiska värld. Jag kommer aldrig kunna förklara hur mycket glädje, inspiration och kunskap de har gett mig.

 

När jag ser på hästar ser jag först och främst en vän och lärare. Att få vara i deras värld, ta del av all kunskap och bygga en relation på deras villkor har utan tvekan varit det häftigaste jag varit med om i mitt liv.

 

Jag började min häst-resa på ridskola som många andra men kände tidigt att jag inte riktigt passade in i den världen. Jag har alltid velat bli vän med hästen och let´s face it,

alltid velat galoppera fram likt indianerna på prärien, helst i en passade cool outfit.

 

Min första kärlek var ett folkilsken litet gotlandsruss som var mitt liv och glädje.

Han lärde mig att det hela handlar om vänskap, kärlek och relation FÖRST och allt annat sen. Med honom lekte jag runt och upptäckte hur underbart och kul en kravlös relation med hästar kan vara.

 

Den riktiga utmaningen och reality checken kom med min första egna häst Fornarina. Det var då jag förstod att det är mer till detta hästeriet än vad jag någonsin trott.

 

Hon var den mest stressade och oroliga varelse jag någonsin stött på. Men trotts att jag red rakt över min pappa på provridningen lät mina föräldrar mig, av någon mystisk anledning, köpa henne. Det är jag evigt tacksam för. Resan med henne har varit lång, krokig och svår men har varit mitt största äventyr och det häftigaste jag varit med om i hela mitt liv.

 

Hon var en häst som sprang ifrån ALLT. Alla sina problem, farhågor, nya situationer, ALLT. Hon sprang och sprang och sprang och blockerade ut allt och alla. Men hon är den mest ärliga varelsen jag vet. Hon känner alla sina känslor så starkt och hon visar dem för dig ännu starkare. Vilket såklart i början var ett väldigt stort problem när man som 12 åring har drömmar om att galoppera över ängar och vara bästa vän med sin häst. Inte att bli släpad runt och översprungen av ett yr-moln av känslor.

 

Men tack vare alla mina problem med henne och hennes stora behov av att uttrycka sina känslor föddes min stora passion för just lösarbete. Att hitta ett sätt där hon faktiskt valde att vara med mig, att vilja och att själv ta beslutet att hon är redo att kommunicera.

 

Ina har lärt mig allt jag vet om kärlek, respekt vänskap och har i grund och botten format hela mig och mitt sätt att träna hästar. Hon har fått mig att inse hur viktigt det är att det hela sker på hästens villkor. Att hästen är en DEL av all träning och med på varje steg. Att hästen ska välja och vilja vara med och att det är upp till en själv att vara på ett sådant sätt att man är en värdig lekkamrat.

 

Kort sagt vet jag inte vad jag skulle varit utan Ina, hon har gett mig så mycket glädje och kunskap och jag är fruktansvärt tacksam för att få lära av en så fantastisk individ.

 

 

2013 Spenderade jag en månad på Return to Freedom, ett vildhästreservat i Kalifornien, som volontär-arbetare. Där fick jag den unika möjligheten att jobba och studera vildhästar. Jag fick väldigt mycket tid att själv testa mig fram i lösarbetet och jobba med orörda hästar som framförallt skulle vänja sig vid att hanteras.

 

Detta var en otrolig lärorik upplevelse och framförallt slogs jag av hur långt man kommer med vänskap och hur mycket man får gratis och man ger det tid och låter hästen ta kontakt och vara en del av träningen.

 

 

Min kärlek till hästar och vilja att lära mig mer ledde mig även till Stall Haväng som praktikant hos Monika Sanders i 5 månader. En ofantlig lärorik och inte minst rolig tid fullpackad men hästar, lärdomar och intressanta häst diskussioner.

 

Jag var efter det working student i ett stall i Costa Rica som sysslar med horsemanship och annordnar cliniks med många duktiga tränare. Där fick jag ha mina egna volontärer och guida och hjälpa dem. Att se dem bli kära i hästkommunikation och upptäcka hur fantastiskt det kan vara att bygga en relation till en häst fick mig att verkligen vilja fortsätta träna, guida och hjälpa folk med deras hästar. Innan dess har jag främst hjälp familj och vänner med sina hästar. Men nu vill jag mer.

 

Jag tror att man kan lära något av alla. Jag följer inte någon specifik metod eller filosofi utan får inspiration från många olika håll men främst från hästarna jag jobbar med. Att få lära sig och utvecklas är något av det finaste jag vet och försöker alltid vara öppen för lärdomar var de än kommer ifrån.